Öppen vetenskap och användning av bilder: Användning av bilder i publikationer

Bildplanen

• En välgjord bildplan underlättar publiceringsprocessen.
• Klargör den tid och de resurser som behövs för bildeditering
• Visualiserar betydelsen av bildrättigheter och bildkällorUnderlättar vidarearbetet om publikationen
• först har publicerats av en icke kommersiell utgivare, till exempel i högskolans egen publikationsserie, och manuskriptet senare publiceras av en kommersiell utgivare.
   

Bildplanen kan göras till exempel i form av en Excel-tabell där följande saker framgår:

• Upphovsman
• Plats
• Årtal
• Personerna som förekommer på bilden och tillhörande kommentarer
• Bildens syfte: analys / referens eller illustration
• Kommersiell publikation eller publikation utgiven av högskola, forskningsinstitution eller vetenskapligt samfund
• Varifrån har bilden skaffats och med vilka rättigheter

Utnyttjande av material som gjorts av tredje part i en publikation

Tillämpbara undantagsregler från upphovsrätten
Kapitel 2 i upphovsrättslagen innehåller inskränkningsregler gällande upphovsmannens ekonomiska rättigheter. Eftersom upphovsmannens rättigheter baserar sig på laglig ensamrätt bör inskränkningsreglerna tolkas snävt. Av principen om bindande avtal följer att om materialet har förvärvats för att användas under vissa avtalsenliga villkor bär dessa villkor följas även om någon inskränkningsbestämmelse skulle tillåta en bredare användning (RP 28/2004). Det betyder till exempel att inskränkningsbestämmelser inte kan tillämpas om avtalsvillkoren förbjuder användning av bilder som citat.

Allmänna förutsättningar för tillämpning av inskränkningsbestämmelser stadgas i 11 § upphovsrättslagen. Tillämpning av inskränkningsbestämmelser förutsätter att det lånade verket är offentligt, källan och upphovsmannen anges på ett sätt som överensstämmer med god sed och att den som utnyttjar verket har anskaffat det på ett lagligt sätt. Ett verk är gjort offentligt om det med upphovsmannens medgivande har visats i offentligheten till exempel på en utställning eller publicerats på öppna nätsidor. Kravet på laglig källa innebär att till exempel nätsidan du laddar ner bilden från är sådan att bilden finns där med rättsinnehavarens tillstånd. Om bilden ursprungligen har laddats upp på nätsidan på ett olagligt sätt kan man inte kopiera den med stöd av citeringsrätten. Om till exempel forskaren själv har tagit fotografiet är det skäl att för tydlighetens skull ange även sitt eget namn till exempel: fotografi: Fredrik Forskare.

Citat, 22 § i upphovsrättslagen
Enligt 22 § i upphovsrättslagen får offentliggjorda verk citeras i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. Rätten att citera förutsätter att utöver att ovan nämnda allmänna villkor uppfylls (citat är inte förbjudet genom avtal, det lånade verket bör vara offentliggjort, namn och källa bör anges och källan bör vara laglig) även villkoren i 22 § uppfylls. Om så är fallet behöver inte den som lånar anhålla om tillstånd av rättsinnehavaren att använda hens verk i sitt eget verk eller betala ersättning till rättsinnehavaren för utnyttjandet av hens verk helt eller delvis. Bestämmelsen ger rätt att använda material som är skyddat av upphovsrätten i ett annat sammanhang som del av ett nytt verk. Rätten att citera gäller alla slags verk vilket betyder att enligt 22 § kan också bilder citeras.

Utöver de allmänna villkoren bör citeringen också uppfylla kravet på överensstämmelse med god sed och omfattningen motiveras av ändamålet.  Det viktigaste betydelsen av kravet på god sed att det förutsätter ett sakligt samband mellan det lånade och återgivna verket. Kravet på sakligt samband avser förhållandet mellan det lånade verket och det återgivna; m.a.o. för vilket ändamål återgivning är tillåten. Att till exempel låna en bild för att pryda en statustuppdatering i sociala medier kan inte anses överensstämma med god sed. Däremot anses citering vara i överensstämmelse med god sed om en publikation innehåller citat av en annans bild för att illustrera texten. För att ett sakligt samband skall kunna konstateras är det alltså viktigt att det citerade verket visualiserar, klargör och ger bakgrund till låntagarens egen framställning. Eftersom referensfunktionen och ett sakligt samband saknas är det inte tillåtet att skapa ett verk som grundar sig enbart på citat utan rättsinnehavarens tillstånd. (Harenko, Niirala och Tarkela; Tekijänoikeus; 2016, s 203–205.)

Uttrycket i den omfattning som motiveras av ändamålet’ i lagparagrafen utvärderas från fall till fall och med det avses till exempel återgivningens längd och ändamål. Vad som är tillåtet gällande citat har utvärderats i upphovsrättsrådet utlåtanden. I upphovsrättsrådets utlåtande 2016:16 hade i en artikel, som beskrev en fotografiutställning och en fotografibok, använts sex fotografier med tillhörande bildtexter. I fallet kunde bilderna och bildtexterna citeras i enlighet med 25 § och 22 § upphovsrättslagen eftersom bilderna och texterna hade ett tillräckligt samband med texten i artikeln.

25 § i upphovsrättslagen berör citering av bilder. Enligt lagparagrafen är det tillåtet att återge bilder utan tillstånd och kostnadsfritt i en kritisk eller vetenskaplig framställning förutsatt att det finns ett sakligt samband mellan bilderna och texten.

 Tillämpning av denna rätt förutsätter att förutom att villkoren i 25 § i upphovsrättslagen uppfylls bör även de allmänna villkoren som nämnts tidigare (11 §) uppfyllas: citering är inte förbjudet via avtal, verket är offentliggjort, namn och källa bör nämnas och källan bör vara laglig.  Ett verk är offentliggjort om det med upphovsmannens medgivande har visats i offentligheten till exempel på en utställning eller publicerats på öppna nätsidor. Kravet på laglig källa innebär att till exempel nätsidan du laddar ner bilden från är sådan att bilden finns där med rättsinnehavarens tillstånd. Om bilden ursprungligen har laddats upp på nätsidan på ett olagligt sätt kan man inte kopiera den med stöd av citeringsrätten.

En bild kan vara ett fotografi, en ritning, ett fotografi av ett konstverk, en bild av en musiknotation, ett diagram eller annan beskrivande ritning eller annan bild. 22 § i lagen rör huvudsakligen användningen av delar av ett verk medan 25 § tillåter användning av bilden som helhet i ett icke kommersiellt syfte. Regeln om återgivning i en vetenskaplig framställning följer begränsningsregeln i artikel 5, punkt 3 a i EU direktivet gällande informationssamhället. Enligt direktivet är användning tillåtet enbart för att illustrera undervisning eller vetenskaplig forskning till den del användningen är motiverad av ett icke kommersiellt syfte samt källan och upphovsmannen anges om detta är möjligt.

Enligt sida 29 i regeringens proposition 287/1994 har kriterierna för vetenskaplighet blivit lösa i tillämpningspraxis. Enligt upphovsrättsrådets utslag i fallet TN 1992:4 var Vägförvaltningens publikation’ Valtatieverkon 2010 kehittämissuunnitelma: vaikutusselvitys 5’ en vetenskaplig framställning. En framställnings vetenskapliga värde kan också grunda sig på framställningens systematisering, val och framställningssätt. Enligt motsvarande kriterier är till exempel ett lärdomsprov vanligen ett vetenskapligt arbete.I upphovsrättsrådets utlåtande 1989:15 omnämns ett godkänt citat som använts i en film. Enligt citatbestämmelserna var det tillåtet att i filmen, som beskrev en historisk händelse, inbegripa scener ur en dokumentärfilm om själva händelsen. I utlåtandet betonades vidare att man vanligen ansett det vara tillåtet att låna korta, några sekunder långa glimtar ur en annans film och att god sed förutsätter att namnen på källverket och upphovsmannen eller -männen anges i samband med citatet. Det är inte tillåtet att sammanställa ett verk av enbart citat utan rättsinnehavarens tillstånd på grund av avsaknaden av referensfunktion och sakligt samband.

25 § i upphovsrättslagen förutsätter också att citeringen har ett icke kommersiellt syfte. Högskolans egen utgivare har till exempel ett icke kommersiellt syfte men inte en kommersiell utgivare. Det är bra att kontrollera bildtillstånden med en kommersiell utgivare före publicering.

Annat tillstånd såsom tillstånd av rättsinnehavaren
Om du vill utnyttja tredje parts material i större utsträckning än citaträtten tillåter eller om till exempel användning av bilder förbjuds i materialets licensvillkor kan du också anhålla om tillstånd av rättsinnehavaren till exempel via e-post eller så kan hen ge tillstånd att använda materialet via avtal.  

Creative Commons-licens är ett användartillstånd med vilket användaren kan välja vilka tilläggsrättigheter hen vill ge för utnyttjande av materialet. Licensavtalets utsträckning och licensavtalets tillåtna användningssätt framgår av licensens namn och logo.  Dessa i sin tur är kopplade till licensens exakta juridiska innehåll och beskrivning av den tillåtna användningen. På detta vis har man kunnat definiera hurudan användning licensen tillåter på ett lättfattligt och exakt sätt.  Av material som har en CC-BY licens kan man också göra härledda verk.

Länkning
Länkning har inte specifikt reglerats i finländsk lagstiftning och därför är man tvungen att ta ställning fall för fall bland annat ur upphovsrättslig synpunkt. I diskussionen angående länkning försvaras största möjliga frihet för länkning så gott som alltid med argumentet att internets verksamhet och yttrandefriheten förutsätter möjlighet att länka material. Därför har man i allmänhet förhållit sig positiv till möjligheten att länka utan att upphovsrätten förhindrar detta. Yttrandefrihetsargumentet väger dock lätt i fall där man länkar olagligt material (Pihlajarinne, Taina: Lupa linkittää – toisen aineiston hyödyntämisen oikeudelliset rajat, 2012, s 72–73 och 80). I det fall att man hämtar skyddat material utifrån via länkar så att materialet bildare ett stycke av importörens sida sker upphovsrättsmässigt sett framställning av ett exemplar. Inställning av ramlänk, inline-länk och order-länk indikerar att länkaren återigen kommer att göra materialet tillgängligt för allmänheten. (Pihlajarinne, Taina: Lupa linkittää – toisen aineiston hyödyntämisen oikeudelliset rajat. 2012, s 113, 126). Om sådan teknik används till exempel i sociala medier kan länkningstekniken vara ett brott mot rättsinnehavarens upphovsrätt. Om en källwebbplats exempelvis har en delningsfunktion för sociala medier kan den i princip tolkas så att rättsinnehavaren har gett tillstånd att dela materialet.