Skip to main content

Öppen vetenskap och användning av bilder: Konstnärlig verksamhet

Användning av bilder i konstnärligt arbete

Upphovsrätten till konstverk tillfaller upphovsmannen eller upphovsmännen

Enligt 1 § i upphovsrättslagen tillfaller upphovsrätten till det material som skapats av en studerande, upphovsmannen, dvs den studerande. I projekt anslutna till studier har läraren vanligen en pedagogisk roll och själva arbetet utförs av de studerande. Upphovsrätten inbegriper bland annat rätten att förfoga över framställning och offentliggörande av verket.

 

Vilka rättigheter omfattar upphovsrätten?
Upphovsrätten omfattar upphovsmannens ekonomiska och moraliska rättigheter. De ekonomiska rättigheterna inkluderar rätten att förfoga över verkets framställning och tillgänglighet för allmänheten. De moraliska rättigheterna inkluderar faderskapsrätt och respekträtt. I enlighet med faderskapsrätten bör upphovsmannen nämnas i överensstämmelse med god sed. Upphovsmannen har rätt att besluta om i vilken form hens namn anges avvikelse från detta anses i allmänhet inte vara i enlighet med god sed
Enligt respekträtten kan verket inte förändras så att det skadar upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. Verket får inte heller publiceras i en form eller ett sammanhang som på nämnda sätt är kränkande. Viktiga kriterier för att bedöma denna bestämmelse inkluderar verkets egenskaper, det konstnärliga värdet och den konstnärliga betydelsen samt den ursprungliga presentationen. Som exempel kan nämnas upphovsrättsrådets fall 2017: 4 som handlade om Bjarne Melgaards målningar vilka liknade Miina Äkkijyrkkäs kända verk med ko-tema. Fallet konstaterades vara en tillåten parodi. Bilder av verket finns till exempel i Helsingin Sanomat i samband med nyheten.

 

Vad avses med närstående rättigheter och hur bör de beaktas i konstnärlig verksamhet?
Närstående rättigheter definieras i kapitel 5 i upphovsrättslagen som skyddsformer som kan beskrivas som nära släktingar till upphovsrätten. Dylika är till exempel konstnärsskydd och producentskydd:

Upphovsrättsskydd för utövande konstnär (45 §)
Det skyddade objektet är en utövande konstnärs framförande – själva framförandet behöver inte vara självständigt eller originellt. Föremålet för framställningen bör ändå vara ett litterärt eller konstnärligt verk eller ett uttryck av folklore såsom avses i 1 § i upphovsrättslagen (Harenko, Niirala, Tarkela, 2016, s 435).  En amatörs prestation skyddas på samma sätt som ett professionellt framförande (Kommittébetänkande 1987, s 27–28). Framförandet bör dock höra till genren utövande konst. I 2(a) artikeln i WIPO-fördraget om framföranden och fonogram beskrivs framträdanden och artisters uppträdanden som att de agerar, sjunger, tolkar eller framför på annat sätt litterära eller konstnärliga verk eller uttryck av folklore (RP 29/2004, s.40).

Skyddet gäller den utövande konstnären själv. Det betyder att utan den utövande konstnärens medgivande kan ett litterärt eller konstnärligt verk eller uttryck av folklore inte 1) tas upp på en anordning genom vilken framträdandet kan återges eller 2) göras tillgängligt för allmänhetens genom radio eller television eller genom direkt överföring. Närståenderätten är i kraft 50 år från upptagningsåret men så att skyddstiden för en musikupptagning är 70 år från upptagningsåret.

Upphovsrättsskydd för producent av ljudupptagning (46 §)
Skyddet för en producent av en ljudupptagning avviker från upphovsrättsskyddet för den som gjort musik eller det närstående rättsskyddet för en utövande konstnär. Ljudproducentens skydd baserar sig inte på skapande verksamhet eller konstnärligt framförande utan det är närmast fråga om kommersiellt konkurrensskydd.  I motsats till en kompositör eller artist kan en ljudproducent också vara en juridisk person såsom ett företag eller annat samfund.
Enligt upphovsrättslagen är en ljudproducent den fysiska eller juridiska person som först gör ljudupptagningen. Producenten behöver i praktiken inte själv delta i den egentliga tekniska och mekaniska produktionen av ljudupptagningen. Det är tillräckligt om producenten bär det ekonomiska och funktionella ansvaret för produktionen av ljudupptagningen. Producenten är ofta ett skivbolag.

 

Ljudupptagning
En ljudupptagning kan vara vilken som helst inspelning men den bör vara avsedd att endast lyssnas till. Om inspelningen även inbegriper bildmaterial är det inte fråga om en ljudupptagning i enlighet med upphovsrättslagen. Inga kvalitets- eller innehållsmässiga krav ställs på en ljudupptagning. Sålunda behöver ljudupptagning inte vara ett verk eller annat skyddat föremål. En ljudupptagning av ljudet av regn eller insekters surr ger producenten samma rättigheter som produktionen av en inspelning av ett musikuppförande. Förutsättningen är dock att ljudinspelningen görs av ett ljud som kan höras.
 

Producent av bildupptagning (46 a §)
I paragrafen stadgas om skyddet för tillverkare dvs producent av film eller annan anordning på vilka rörliga bilder har tagits opp. Filmproducent är den fysiska eller juridiska person som har ekonomiskt ansvar för produktionen av en bildupptagning. Filmproducentens skydd utsträcker sig inte till individuella bilder i filmen utan dessa skyddas i enlighet med 1 § i upphovsrättslagen som fotografisk konst eller som fotografier enlig 49 a §.
Rättigheterna inbegriper rätt att besluta om kopiering av filmen, spridning av filmen och kopior av den till allmänheten samt förmedling av filmen på trådbunden eller trådlös väg så enskilda har möjlighet att få tillgång till det inspelade materialet från en plats och vid en tidpunkt de själva väljer.  Rättigheterna till prenumerationstjänst av filmen hör till filmproducentens ensamrätt enligt artikel 3, punkt 2 c i EU direktivet gällande informationssamhället. Filmproducentens skydd är i kraft 50 år efter inspelningsåret.

 

Utnyttjande av material gjort av andra i konstnärliga verk

Tillämpbara undantagsregler från upphovsrätten
Kapitel 2 i upphovsrättslagen innehåller inskränkningsregler gällande upphovsmannens ekonomiska rättigheter. Eftersom upphovsmannens rättigheter baserar sig på laglig ensamrätt bör inskränkningsreglerna tolkas snävt. Av principen om bindande avtal följer att om materialet har förvärvats för att användas under vissa avtalsenliga villkor bär dessa villkor följas även om någon inskränkningsbestämmelse skulle tillåta en bredare användning (RP 28/2004).

Allmänna förutsättningar för tillämpning av inskränkningsbestämmelser stadgas i 11 § i upphovsrättslagen. Tillämpning av inskränkningsbestämmelser förutsätter att det lånade verket är offentliggjort, källan och upphovsmannen anges på ett sätt som överensstämmer med god sed och att den som utnyttjar verket har anskaffat det på ett lagligt sätt. Ett verk är gjort offentligt om upphovsmannen har visat det i offentligheten till exempel på en utställning eller publicerat det på öppna nätsidor. Kravet på laglig källa innebär att till exempel nätsidan du laddar ner bilden från är sådan att bilden finns där med rättsinnehavarens tillstånd. Om bilden ursprungligen har laddats upp på nätsidan på ett olagligt sätt kan man inte kopiera den med stöd av citeringsrätten

 
Citat, 22 § i upphovsrättslagen
Enligt 22 § i upphovsrättslagen får offentliggjorda verk citeras i överensstämmelse med god sed i den omfattning som motiveras av ändamålet. Rätten att citera förutsätter att utöver att ovan nämnda allmänna villkor uppfylls (citat är inte förbjudet genom avtal, det lånade verket bör vara offentliggjort, namn och källa bör anges och källan bör vara laglig) även villkoren i 22 § uppfylls. Om så är fallet behöver inte den som lånar anhålla om tillstånd av rättsinnehavaren att använda hens verk i sitt eget verk eller betala ersättning till rättsinnehavaren för utnyttjandet av hens verk helt eller delvis. Bestämmelsen ger rätt att använda material som är skyddat av upphovsrätten i ett annat sammanhang som del av ett nytt verk. Rätten att citera gäller alla slags verk vilket betyder att enligt 22 § kan också bilder citeras.

Utöver de allmänna villkoren bör citeringen också uppfylla kravet på överensstämmelse med god sed och omfattningen motiveras av ändamålet.  Det viktigaste betydelsen av kravet på god sed att det förutsätter ett sakligt samband mellan det lånade och återgivna verket. Kravet på sakligt samband avser förhållandet mellan det lånade verket och det återgivna; m.a.o. för vilket ändamål återgivning är tillåten. Till exempel i fallet Lappo-operan (HD 1971-II-44) hade pjäsförfattaren för avsikt att från ett annat verk föra fram en ideell och samhällelig åsikt för allmän kritik. Författaren hade utan att nämna originalverket lånat in stora delar av detta till sitt eget nya och självständiga verk. Rätten ansåg dock att pjäsförfattaren, med beaktande av hur olika verken var, inte hade lånat material i vidare bemärkelse än ändamålet hade förutsatt.

I upphovsrättsrådets utlåtande 1989:15 omnämns ett godkänt citat som använts i en film. Enligt citatbestämmelserna var det tillåtet att i filmen som beskrev en historisk händelse inbegripa scener ur en dokumentärfilm om själva händelsen. I utlåtandet betonades vidare att man vanligen ansett det vara tillåtet att låna korta, några sekunder långa glimtar ur en annans film och att god sed förutsätter att namnen på källverket och upphovsmannen eller -männen anges i samband med citatet. Det är inte tillåtet att sammanställa ett verk av enbart citat utan rättsinnehavarens tillstånd på grund av avsaknaden av referensfunktion och sakligt samband. (Harenko, Niirala ja Tarkela; Tekijänoikeus; 2016, s 203–205)

Annat tillstånd såsom tillstånd av rättsinnehavaren
Om du vill utnyttja annans material i större utsträckning än citaträtten tillåter eller om till exempel användning av bilder förbjuds i materialets licensvillkor kan du också anhålla om tillstånd till exempel via e-post eller så kan hen ge tillstånd att använda materialet via avtal.  

Creative Commons-licens är ett användartillstånd med vilket användaren kan välja vilka tilläggsrättigheter hen vill ge för utnyttjande av materialet. Licensavtalets utsträckning och licensavtalets tillåtna användningssätt framgår av licensens namn och logo.  Dessa i sin tur är kopplade till licensens exakta juridiska innehåll och beskrivning av den tillåtna användningen. På detta vis har man kunnat definiera hurudan användning licensen tillåter på ett lättfattligt och exakt sätt.  Av material som har en CC-BY licens kan man också göra härledda verk.

Då en konstnärlig produktion görs i samarbete är det väsentligt att alla som deltar i produktionen; studerande, högskolan och möjliga samarbetspartners avtalar om upphovsrätten. Exempelvis Konstuniversitetet använder följande avtal där de studerande överlåter utnyttjanderätten till ett verk eller en föreställning som ingår i studierna. Exempel på avtalsmodeller hittar du här.  

Rättigheter i enlighet med upphovsrättslagen tillfaller alla personer som deltar i skapande verksamhet och framförande av skapande verksamhet. Till exempel ett videoinspelat musikteateruppförande genererar upphovsrätt åt manusförfattare, koreograf, dramaturg som bearbetat verket, kompositör som gjort musiken till verket, scenograf som planerat verkets originella rekvisita, kostymdesigner som skapat verkets självständiga och originella dräkter samt den som skapat den självständiga och originella belysningen. Vidare uppstår närstående rättigheter för framträdande konstnärer dvs artister, musiker och skådespelare. Fotograf och kameraman erhåller en fotografs närstående rättigheter eller upphovsrätt till fotografier och videofilmer av verket men på sådant sätt att de har upphovsrätt enbart till sina egna bilder. De har däremot inte rätt att använda bilderna utan medgivande av de rättsinnehavare som förekommer på bilderna.  Om man gör en affisch, ett program eller annat marknadsföringsmaterial av verket och materialet planeras av en grafisk designer kan upphovsrätt även tillfalla den grafiska designern till det material hen skapat.  Närstående rättighet för producent tillfaller högskolan som producent av videofilmen. Högskolan bör dessutom erhålla användartillstånd av samtliga rättsinnehavare som deltagit i planeringen av verket för att kunna filma, visa och marknadsföra videon.

Gällande ett verk som gjorts av en person allena behövs upphovsrättstillstånd för att högskolan skall kunna använda, informera om och marknadsföra verket. Upphovsrätten är en separat fråga från den om vem som äger det fysiska konstverket exempelvis en målning. Enligt ett beslut av upphovsrättsrådet förblir äganderätten till det fysiska materialet hos den högskola som anskaffat det trots att upphovsrätten stannar hos den studerande.

Det faktum att sociala medier, exempelvis YouTube för videofilmer, har blivit distributionskanaler för verk, skapar speciella utmaningar gällande avtal om upphovsrätt. För att det skall vara möjligt att till exempel visa en video på högskolans YouTube kanal bör man avtala om så vidlyftiga användarrättigheter att det är möjligt att använda YouTube. Ett omfattande avtal gör det också möjligt för varje enskild studerande att lägga delar av en föreställning eller hela föreställningen till sin digitala portfölj som presenterar hens eget kunnande. Ovan nämnda modellavtal är inte så omfattande att det skulle möjliggöra användning i enlighet med sociala mediers villkor.

Ändringar av verk hör till upphovsmannens ekonomiska och moraliska rättigheter


Till de ekonomiska rättigheterna hör rätten att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik. Upphovsrättslagen förutsätter att man alltid avtalar specifikt om rätten att förändra. Om tillstånd att förändra ett verk inte har givits får man inte göra förändringar. Det är ändå möjligt att göra ett nytt, självständigt och originellt verk, exempelvis en målning, teckning eller drama som baserar sig på eller fått inspiration av ett tidigare verk. Ingen skapar ett verk i ett vakuum utan konstnärer tar intryck av andra konstnärer och av andra verk. Man kan fritt utnyttja idéer från andra verk eftersom de inte skyddas av upphovsrätten. Fråga om tillåten förändring kan i praktiken uppstå i samband med parodier, utnyttjande av informationsinnehåll och olika konceptuella och formatrelaterade fenomen.


Problemet med framställning av digitala exemplar av verk och förändring av ett sådant digitalt exemplar är, att om framställningen av exemplaret inte ursprungligen gjordes för privat bruk, borde tillstånd av den ursprungliga ägaren ha erhållits redan för framställning av exemplaret.


Till exempel i upphovsrättsrådets utlåtande 2017:4 var det fråga om en parodi som var en fri variation. I fallet hade B använt verk i ett annat sammanhang och i en annan mening och avvek enligt rådet från M:s verk. Detta avspeglar B:s karakteristiska sätt att kombinera provocerande och kontroversiella element till bekanta skepnader. Trots små förändringar har nya och självständiga verk skapats. B:s verk kunde alltså anses vara parodier av ifrågavarande verk och deras djurskepnader skapade av M.

I tillägg till hela skönlitterära och konstnärliga verk skyddar upphovsrätten också verkets delar. Detta är skäl att beakta då man till exempel gör collage. Således kan exempelvis en detalj i en målning eller ett kapitel eller en kortare del av en roman få skydd enligt 1 §. Men skyddade är endast sådana delar av ett verk som i sig själva, alltså även fristående från helheten, är så självständiga och originella att de når verkshöjden. Om denna begränsning inte gjordes skulle ett enskilt ord eller tecken i en roman kunna skyddas och bli föremål för ensamrätt endast med det argumentet att det hör till en större konstnärlig eller skönlitterär helhet. Detta skulle leda till att triviala detaljer och sakinnehållet i ett framförande skulle skyddas vilket inte är i enlighet med de samhälleliga och kulturella syften som finns bakom upphovsrätten.

Delar av ett verk kan utnyttjas med stöd av 22 § i upphovsrättslagen om villkoren i bestämmelsen uppfylls. Öppet publicerade bilder kan användas i collage men observera ändå att No Derivatives villkoret förbjuder användning i collage. Om verket som utnyttjas har CC licens (till exempel CC BY) som tillåter bearbetning behövs inget separat användartillstånd. Om du gör ett collage av bilder med CC BY licenser kan du också ladda upp verket i sociala medier.

Loading ...